Universitetshuset i Uppsala fylldes snabbt av nyfikna studenter på torsdagseftermiddagen den 1 oktober, när det var dags för FN: s generalsekreterare Ban Ki-moon att inta scenen i universitetets aula. Delar av UPF Lund: s styrelse var tillsammans med utrikesperspektiv.se självklart på plats för att dokumentera vad mannen med ett av världens kanske svåraste jobb hade att säga.

Se även: Kofi Annan i Lund hösten 2008 (utrikesperspektiv.se), Tidspressad chef på klimatvisit (SvD), Ban Ki-moon talade för fullsatt aula (Uppsala Studentnyheter).

Foto: Lina Malers

Uppsalas rektor var den första att ta plats på scenen för att välkomna alla studenterna och dagens internationella gäst, FN: s generalsekreterare Ban Ki-moon. Ki-moon är den åttonde generalsekreteraren i FN och denna post brukar benämnas som ett av världen svåraste jobb; man har ett stort ansvar för alla områden inom FN organet som är en högst omfattande organisation bestående av 192 medlemsstater. Ki-moon har tagit sig an och fokuserat speciellt på problemområden som klimat, genusfrågor och konflikter.

När Ki-moon själv tog till orda var hans första ord på svenska; “jag är glad att vara i Sverige” sa generalsekreteraren till uppskattade applåder från studenterna. Ki-moon tackade även för det varma välkomnande, som han sade var över hans förväntningar. Ki-moon uttryckte att det för honom var en stor ära att få besöka Uppsala och han skänkte sin respekt till Dag Hammarskjöld. Han menade att Hammarskjöld skapade många av de visioner FN har idag och hjälpte till att sätta den standard inom exempelvis mänskliga rättigheter som han drömde om skulle uppfyllas. Dessa lämnade han dock till sina efterträdare, och Ki-moon vill verkligen uppfylla dessa drömmar.

Som rösten för de röstlösa hoppas Ban Ki-moon kunna tala för dessa, och hitta lösningar på globala problem. Han menar att vi idag i allt större utsträckning står inför flera stora kriser; bland annat den ekonomiska krisen, klimathotet och pandemin genom svininfluensan, liksom väpnade konflikter och svält. Dessa typer av kriser kan ta extremt lång tid att lösa, och han hoppas och menar att vi alla tillsammans kan hjälpas åt i dessa frågor och ansträngningarna måste läggas på just dessa kriser.

FN, förenta nationerna, ska kunna fungera som ett kollektiv av nationer som samarbetar. Ifråga om klimathotet, som var främsta anledningen till Ki-moons besök i Sverige, började han med att citera vår egen statsminister. Ki-moon lyfte fram att Fredrik Reinfeldt bara några dagar tidigare uttryckt sin oro över klimatet genom orden; “Our world has a fever” i FN: s generalförsamling. Ett mycket starkt budskap av Reinfeldt tyckte generalsekreteraren. Han pekade på att förhandlingarna idag befinner sig i ett dödläge där de inte rör sig framåt. Ki-moon pekade på att världsledande forskare idag menar att det bara är 10 år kvar tills vi möter de riktiga hoten av klimatförändringarna. Därför måste vi helt enkelt arbeta hårdare för att komma någonstans I förhandlingarna menar Ki-moon, som vänder sig till Sverige och EU för att få hjälp med detta, för att kunna stoppa världens stigande feber som Reinfeldt så metaforiskt uttryckt det.

Den andra stora krisen som Ban Ki-moon berörde under sitt framträdande i Uppsala var den ekonomiska och finansiella kris som drabbat världen. Sverige har inte varit immun mot denna kris, men trots egna problem på hemmaplan har vi inte slutat titta till andra länder med hopp om att kunna hjälpa dem. Detta är viktigt menar Ki-moon, och poängterade att miljarder människor I världen fortfarande ligger hungriga varje natt och därför finns det idag ingen tid att skära ner eller hålla tillbaka för de rika länderna. Generalsekreteraren uppmanade istället till att gå i Dag Hammarskjölds fotspår genom att fortsätta värna om traditionen för utvecklingssamarbete.

En tredje av de kriserna Ban Ki-moon berörde var konflikter. Sverige har varit framåt inom detta område genom exempelvis Hammarskjöld då han var FN: s generalsekreterare. Arbete inom detta område är ofta frustrerande menade Ki-moon. Han berättade om sina olika besök i konfliktdrabbade delar av världen; Exempelvis i Sri lanka förra året där han bevittnade FN:s kamp för att hjälpa människor genom att bland annat förverkliga de mänskliga rättigheterna. Även i burma kämpar Ki-moon för att få politiska fångar släppta (det finns idag cirka 2000 politiska fångar i Burma), exempelvis den sedan länge fängslade nobelpristagaren Aung San Suu Kyi. De senaste 60 åren har svenskar arbetat som FN-soldater i fredsstödjande operationer världen över, exempelvis i Kosovo, Kongo och Afghanistan. Sverige har haft en stark roll inom detta område exempelvis genom vår före detta utrikesminister Jan Eliassons som bland annat varit ordförande för FN: s generalförsamling. Ki-moon tackade den svenska flottan personligen för FN:s hjälp mot pirater.

Ytterligare en viktig punkt inom konfliktområdet som Ki-moon berörde var kvinnors rättigheter. Inom området kvinnliga rättigheter har Sverige stått som förebild genom att man har arbetat hårt för att ge makt till kvinnor; Sveriges riksdag är ett exempel. Idag är det flera kvinnor som kämpar i fredsstödjande operationer än tidigare, och inom FN:s generalförsamling har kvinnors representation ökat med 40 %.

De sista områdena FN-chefen berörde var fred, säkerhet och mänskliga rättigheter; Saker som inte kan förbättras över en natt. Idag måste vi våga ta risker för att försöka nå de höga mål FN står för. Hammarsköld lämnade mycket efter sig i FN. Organisationen genomgår idag en total renovering, exempelvis berättade Ki-moon att han nu flyttar ur FN-bygganden i New York efter ett halvt sekel då man nu ska renovera och göra om den omtalade byggnaden.

Ban Ki-moon växte upp i Nordkorea under fattiga förhållanden. FN var symbolen för framtiden. När han tänker på människor vars mänskliga rättigheter har kränkts, ställer han sig frågan hur kan han hjälpa dem? FN hjälper oss att hjälpa dessa människor, men Ki-moon underströk att FN behöver stöd från stater liksom från alla studenter på plats framför honom. FN står i centrum av alla kriser som en global solidarisk kraft. Ki-moon hoppas kunna skapa denna solidaritet genom skydd av mänskliga rättigheter världen över så att människor ska kunna uppleva samma möjligheter.

FN-chefen avslutade även på svenska med ett “tack” och därefter följde en kort frågestund då studenter från den Utrikespolitiska föreningen (UF) i Uppsala fick ställa två förberedda frågor direkt till generalsekreteraren på plats. Amanda Jerneck var först ut med en fråga på ämnet om miljöflyktingar. Hon lyfte fram att man tror att människor kommer behöva migrera i allt större utsträckning på grund utav klimatförändringar; de blir miljöflyktingar. Vad kan och kommer FN göra inom detta problemområde?

Ki-moon tryckte på att de extrema miljökatastrofer vi sett de senaste åren som exempelvis tsunamis är relaterade till global uppvärmning. Migrationsproblemet är sedan ett av problemen relaterade till klimathotet då många människor i världen idag inte har något annat val än att migrera. FN har inte tagit sig an detta problemområde än, men det har det internationella samfundet. Ett forum om migrationsfrågan i världen ska äga rum i Athen i november vilket Ki-moon menar är ett steg i denna riktning där bland annat han själv kommer medverka . Just nu tittar man på hur man ska kunna kombinera de positiva och negativa sidorna av migration, och hur man ska kunna skydda migranternas mänskliga rättigheter och jobb. Ki-moon stryker under att det kommer ta tid att få igenom en internationell lagstiftning på området.

Hanna Hassinger ställde sedan en fråga angående den politiska instabiliteten I Honduras och undrade vem som ska kunna återställa den hotade demokratiska ordningen I landet. Ki-moon pekade på att vi sett många liknande händelser på den afrikanska kontinenten och att ändringar av makten utanför konstitutionen så som skedde i Honduras är helt oacceptabelt. Ledaren som har valts, i Honduras Manuel Zelaya, måste skyddas. FN med exempelvis AU:s stöd ställer sig starkt emot militärkuppen och menar att expresidentens säkerhet inte på något sätt får hotas.

FN chefens föredrag kändes typisk på många sätt och Ki-moon var väldigt diplomatisk i sina uttalanden. Han pratade om FN som en solidarisk kraft som ska kunna skydda människor och kräva att deras mänskliga rättigheter införlivas. På dagens globala arena kan dessa ord kännas oerhört stora och orealistiska då FN som känt styrs av suveräna stater med många olika viljor samt ett litet och ofta låst säkerhetsråd. Samtidigt hör det ju till en given uppgift för generalsekreteraren att vara visionär i fråga om sin organisation. Ki-moons framträdande i Uppsala må inte ha varit så banbrytande eller politiskt, men det var desto mer hans huvudsakliga syfte med Sverigebesöket. Han kom hit framförallt på grund av de kommande klimatförhandlingarna i Köpenhamn den 10 december, där Sverige genom Fredrik Reinfeldt representerar EU:s röst.  När Ki-moon träffade Reinfeldt försökte han trycka på att EU har en viktig roll att spela i förhandlingarna, där unionen av FN chefen förväntas fortsätta dra diskussionerna framåt och även få med motvilliga länder på tåget. Generalsekreteraren upplevs möjligtvis som en typiskt sansad diplomat, men att han försöker uppnå en förändring i världen är hans ödmjukhet, samt arbete inför klimatmötet i Köpenhamn, ett starkt tecken på.

SOFIE ERIKSSON